Senaste tiden har ju inte min motivation för hästarna och ridningen varit på topp. Tydligen tog olyckan med Kasira knäcken på mig mera än vad jag trodde.
Men i söndags red jag Gullan och det var ju faktiskt kul. Det är ju så med det mest, får man bara ”tummen ur” och gör det så brukar det vara rätt kul. Nu har ja iåfs aldrig suttit på hästen och känt ”jäklar vad tråkigt” men dom senaste veckorna har det varit vääääligt segt att få något vettigt gjort med dom små djuren.
Tur att Emma hjälper mig att hålla igång lilla GulliGullan. Tack tack Emma 🙂
Nu är det bara finslipning av kondisen (och banta bort några kilo) av Gullan och fixa dressen. Sen är det dags att lasta henne och åka till Gbg 🙂
Vad folk vill säga